En sån där dag då ingenting kan gå fel

Idag var det en bra dag. Jag hade bara två lektioner varav en var bild och det räknar jag knappt som en lektion.
När skolan var slut ungefär halv två gick Malin och jag hem till henne för att hämta pengar. Och hon har en enhjuling! Det är väldigt coolt tycker jag så jag försökte mig på en sväng runt kvarteret. Jag lyckades inte. Istället körde jag ett par meter hållandes i staketet eller Malin. Någon gång ska jag bli världsmästare på att cykla enhjuling. OCH jonglera. Samtidigt.

Efter jag hade cyklat klart och faktiskt klarat mig från att skrapa upp knäna och mina nya byxor fortsatte vi ner på Ljusdal, på en vanlig cykel.

Malin köpte bubblor så snart kommer det flyga bubblor på hela skolgården. Det är vårigt. Det tyckte Ralf med. Medialäraren. Vi stod inne i skolan och blåste och då kom han och tog kort på oss.
Ialla fall så fortsatte vi sedan till tyckeriet. Han visste inte om han kunde tycka det jag ville ha men jag skulle återkomma.

Eftersom det var så vårigt och fint som en sån där dag då ingenting kan gå fel gick vi ner till Jonsparken för att leka. Och vilket äventyr! Vi klättrade i klätterställningen med ett helt hav under oss. Spännande spännande! Och vi ramlade inte i heller. Det gjorde dock min mobil. PLOPP! I vattnet bara. Så nu är den helt pajko. Uhu. Jag som hade en sån supermobil. Men det gjorde mig egentligen inte så mycket. Bara det att jag tänkte spara till en kamera.
Och att spara till en ny kamera vilket känns ganska mycket mer relevant (använde jag rätt ord?) just nu då min enda kamera nästan är trasig den med. På samma sätt som den andra gick sönder.
Nisse drog ner den från bordet medans den var på och TJOFFS så hakade den upp sig. För en stund verkade det som den var helt sönder. Sen kunde jag använda den ändå. Men mitt i all fröjd upptäckte jag att det inte går att stänga av den helt. Den stannar halvvägs in.

Usch. Jag orkar inte lägga ut massa pengar på onödiga saker.